December går till historien, i min personliga bok, som den mest arbetsintensiva perioden i mitt liv. Jag har under de två senaste veckorna (jag har faktiskt räknat) snittat över 100 tim effektivt arbete per vecka. Nu återstår endast tre dagar katederundervisning sedan kliver vi på planet till New York på fredag morgon.

Träningen har så klart blivit lidande, men det kanske ändå är bra, då det inte blev något höstavslut i år. Har varit i kontakt med våra amerikanska vänner som väntar med cyklar, rutter och träningskompisar. Nu ska det köras.:)

Kari bodde här förra veckan. Vi ska vara klara med boken under januari. Sedan börjar förberedelserna inför trippel deca i spetember 2013. Då ska det köras 30 Ironman under 30 dagar. En Ironman varje dag. I nuläget är tre svenskar anmälda. Kari, min mentor och tränare Petri och Greger Sundin (Stockholmspolisen). Guiness Book of Records kommer att vara där. Det kommer att bli en intressant erfarenhet. Gisela och jag ska försöka att få tävlingledningen att köpa att vi vill köra en Ironman varannan vardag. Jag måste hinna skriva och vila lite;) För närvarande är Gardasjön i Italien tävlingsort för detta monster bland tävlingar för galningar. Men innan dess väntar andra tävlingar och utmaningar som jag och Gisela ska köra. Nästa sommar ska ju Kari köra RAAM (Race Across America) 480 mil. Jag och Gisela drar dit och servar. Men då får även vi chans att cykla med Kari. Det blir ca tre till fyra serviceteam som servar Kari. Så när vi har ledigt så kan vi cykelträna med honom. Det här innebär sannolikt dessvärre/dessbättre? att varken jag, Kari eller Gisela kan köra SUB 8 resp. SUB 9 nästa år i Vättern. Får väl nöja sig med några hundra mil med Kari i USA:) Livet är som Gröna Lund (för barn) hela tiden.

En av mina militärstudenter (kaptener och överste löjtnanter) berättade om en 100-åring och dennes världsrekord på marathon under året. Hm. måste jag ju träna på bra, så jag har ett rekord att sikta mot om 50 år.

Kämpa och le (jag har ont i käkarna) och ha en underbar jul, Nytt År. Jag kommer att skriva om vårt äventyr i USA. Vet inte om det blir på Face Book (I will let you know). Har tyvärr tvingats gå med i fejjan. Ett av mina bokförlag och en sponsor önskade det. F.n. är jag så hemlig därute att det inte går att googla mig. Sonen hjälpte mig att vara hemlig. Men poängen är ju inte att vara hemlig. Jag ska bli publik, men måste lura ut hur jag kan komma ut med info utan att det förväntas att jag ska uppdatera med inlägg om valpar, vindrycker, här är jag just nu på en gata i USA-inlägg o.s.v. Hur hinner folk?

Stefan