Juristen

Jag tog min Jur. kand. 1990 vid Stockholms universitet. Tror det var en högoddsare som den första akademikern i släkten och med en grundskola som mer ägnades åt kompisar och idrott än skolarbete. Men efter några år på gymnasium och Kom-Vux var jag kvalificerad för universitetsstudier. Bestämde mig tidigt för att ge allt. Jag gav allt under 4,5 år på juristlinjen och hade skaffat mig sådana betyg att jag faktiskt, i princip, fritt kunde välja var jag ville göra min notariemeritering. Jag var lyckligt lottad då inte ens hälften fick möjligheten att göra en notariemeritering (p.g.a. betygskraven).

Mellan åren 1990-1993 genomförde jag min meritering på dels Rikskatteverket (älskade skatterätt) och Jakobsbergs tingsrätt (finns inte längre efter olika sammanslagningar av olika tingsrätter, numera Attunda tingsrätt).

Efter avsluta meritering påbörjade jag min domarutbildning på Kammarrätten i Stockholm. Men kort efter att jag påbörjat denna utbildning ringde min kära vän Lars Jacobson (numera tragiskt bortgången) och övertalade mig att börja undervisa på Uppsala universitet. Jag kände en blandning av tjusning och skräck. Undervisa, inför en stor grupp personer som kommer att ägna sin tid åt att avslöja bluffen (som många nyutexaminerade jurister känner, känslan att man ingenting kan och att alla fina betyg bara varit ren tur). Som med allt som är tillräckligt utmanande och skräckfyllt måste jag prova. Jag ansåg dessutom att min domarutbildning inte var det roligaste jag gjort.

Jag har arbetat på Uppsala universitet sedan hösten 1993. Jag gjorde ett avbrott från lärarbanan mellan våren 1996 och hösten 1998 för andra utmaningar. Jag blev erbjuden arbete på en advokatbyrå i Stockholm. Jag kände att jag ville prova på den banan innan jag bestämde mig för vad jag skulle göra under resten av livet. Efter ett halvår på den byrån blev jag erbjuden ett jobb på en större advokatbyrå med affärsinriktning, Grönberg advokatbyrå i Stockholm. Under våren 1998 kände jag att mitt kall ligger i lärarrollen. Jag hade dessutom under åren i Stockholm som biträdande jurist fortsatt att jobba en del på juristprogrammet i Uppsala.

Från och med hösten 1998 har jag varit Uppsala universitet troget. Vid min återkomst började jag undervisa via Internet. Jag fick chansen att göra vår första IT-baserade kurs under 1997. Jag kontaktades av vår enhet för uppdragsutbildningar med en förfrågan om jag kunde sätta upp en juridisk översiktskurs som skulle bedrivas via Internet. Jag hade precis skaffat Internet och hade en gammal dator. Jag svarade så klart omedelbart ja. Skrev ner mina idéer och upplägg i ett kollegieblock och höll sedan en presentation för ett antal personer från enheten och min egen fakultet. Reaktionen blev positiv och sedan dess har jag varje år genomfört ett stort antal uppdragskurser via Internet för olika uppdragsgivare, Polishögskolan, Militärhögskolorna, Kronofogden och olika intresseorganisationer m.m.

Jag var ansvarig, under början av 2000-talet, för vår uppdragsutbildning på fakulteten under ca 5 år, därefter flyttades allt över till universitetets gemensamma enhet för uppdragsutbildningar.

Under 2004 fick jag dessutom en förfrågan att skriva manus till Utbildningsradions programserie ”Rätt eller fel”. Tackade ja direkt och det blev först sju halvtimmeslånga program och sedan en uppföljning med sju 15-minutersprogram.

Under 2000-talet har jag också hittills skrivit ett antal läroböcker i juridik. Iustus Förlag frågade om jag ville skriva en bok i sakrätt (hade jobbat med konkurser på TR:n, på advokatbyrån och undervisade i sakrätt). Därefter har det blivit fler böcker och numera har jag ett uppdrag från Liber på ett stort antal böcker. Följande böcker har jag skrivit.

Sakrättens fyra huvudfall, upplaga 1 och 2, Iustus förlag. Tredje upplagan kommer under hösten 2010.
Juridiken och dess arbetssätt, upplaga 1, Iustus.
Övningsfrågor till Civilrätt (av Agell/Malmström, numera Christina Ramberg), Liber. Upplaga 2 kommer under hösten 2010.

Följande böcker är under arbete.

Offentlighet och sekretess, Liber Förlag (lämnad för tryck).
Offentlig rätt (Konstitutionell rätt, Offentlighet och sekretess, Förvaltningsrätt, EU-rätt, Straffrätt och Processrätt, tillsammans med Civilrätt täcker dess två böcker en Juridisk översiktskurs), utges under hösten 2010, Liber Förlag.

I övrigt har jag skrivit en del kompendier och medverkar i Juridik till vardags, Almqvist och Wiksell.

Sådant jag minns med ett leende under mina år som jurist

- I pausen under ett seminarium, till vilket jag imponerat med en nyinköpt kostym, stegar en manlig student fram till mig utanför seminariesalen. ”Snygg kostym, men du kanske ska ta bort den fasthäftade prislappen på höger ärm!” En fet stor prislapp satt kvar på ärmen. Nån gång 1994 tror jag.

- I pausen under en lektion på Polishögskolan kliver en manlig student fram till mig vid katedern. ”Det är jättesnällt att du låter oss diskutera fram och tillbaka om lösningarna på frågorna, men det är nog bättre om du bara drar svaren!” Världsklass. Den problemorienterade undervisningsmetoden bygger på att studenterna ska få pröva sina argument och sakta men säkert med stöd från läraren komma fram till ett tänkt svar. Polisen har inte alltid den tiden att vänta.

- Åtskilliga är de tillfällen när jag i paus upptäckt att jag under lektionen undervisat med gylfen oknäppt. Varför måste jeansbyxor ha knappar? Kan inte erinra mig att jag undervisat med öppen gylf som är av blixtlåsvarianten.

- Jag har vid två tillfällen haft studenter som sovit under mina seminarier. Hur många som inte har lyssnat har jag ingen uppgift om.

- Jag har rökt inför ett seminarium, det första, hösten 1993. Så nervös att händerna skakade, svetten rann och flyktkänslorna var påtagliga. Min kära vän Lars Jacobson som hade ett års erfarenhet från läraryrket stod på trappen utanför Universitetshuset inför min första entré. ”Ta en cigg, det hjälper. Sedan är det bara att gå in och köra. De är mer rädda än du!” Jag gick in, presenterade mig, sedan svartnade det. Jag minns att jag pratade ståendes, men jag såg ingen eller inget, det var svart framför ögonen. Efter ca tre minuter återkom synen. Nu har det gått 17 år och ögonen är vidöppna och jag har släppt förberedelseciggen.

- Mitt första uppdrag för den första advokatbyrån jag jobbade på var en tredagars huvudförhandling i Hovrätten. Våra ombudsomkostnader var uppe i ca 600 000 kr och motpartens något mer. Målet var det största vi hade på byrån. Ägaren av byrån sa, jag litar på dig! Under huvudförhandlingen förde jag vår parts talan, bredvid mig hade jag ägaren av min byrå och ytterligare en biträdande jurist som jobbat där i ca ett år. Allt gick enligt ritningarna, även om vår uppförsbacke var brant. Vi hade förlorat målet i TR:n, så vi var klaganden. Under ett vittnesförhör med motpartens vittne, utbrister min byråägare, ”du ljuger, så sa du inte i TR:n!”. Han krävde att få höra på inspelningen av vittnesförhöret från TR:n. Begäran bifölls och vi lyssnade alla spänt. Det visade sig som jag befarade att vittnet sa exakt samma sak idag som då. Vi förlorade målet och jag var en erfarenhet rikare.

- Jag har fått ta del av olika roliga bidrag från mina studenter genom åren.

En student skrev en uppsats om begreppet Tvesala (när man säljer en sak två gånger). Han använde begreppet ”tvesvala” i hela uppsatsen. En siamesisk svala?
En student jag hade undervisat ca ett år tidigare, kom fram och hälsade. Han berättade att han älskade juridik och att studierna gick bra. Han påpekade dock en baksida med studierna. Numera läste han aldrig någon morgontidning, då han var rädd för att det han läste i morgontidningen skulle ”putta ut” det han läst i läroböckerna. Det var på den tiden hårddiskarna var mindre.
En student skulle i ett PM beskriva om olika subjektiva rekvisit (typ personens beteende) för förutsättningarna för att bli ansvarig för ett brott. Exemplifieringen avsåg bl.a. mord (som kräver uppsåt) och annat dödande (typ av vårdslöshet). Ett annat ord för vårdslöshet är oaktsamhet. Studenten skrev att även ”otacksamt” dödande är straffbart. Ja, otack är världens lön!
En student avslutade sin tentamensskrivning med några bevingade ord. ”Bajen, bärs och rakade brudar!” Jag håller tyvärr inte på Bajen.
En annan student avslutade sin tentamen med. ”Sorry Stefan! I fucked it up!” Det påpekandet underlättar ju om jag tänker underkänna studenten. Ingen risk för överklagande av resultatet.

Precis som med idrotten, kommer mitt yrke som verksam jurist att följa mig hela vägen genom livet. Juridik, undervisa och att skriva böcker är inte slut vid 65 års ålder, det tar aldrig slut. Många är de sätt att avsluta sin tid på jorden. Många är de berättelser om döden som får en att le, makar som samtidigt somnar in under natten tillsammans efter ett långt liv. Det finns s.k. ärofulla sätt att tacka för sig m.m.

Den berättelse som fångat mig starkast är den om en av våra främsta jurister under 1900-talet, som uppnådde en ålder av 100 år (fattades en månad). Han påstods ha påträffats efter sin död, liggandes över tangentbordet på sitt skrivbord, i färd med att uppdatera en av alla sina böcker i juridik. Han levde hela vägen. (Berättelsen är obekräftad, men jag vill tro på den.).